Copics!

Jag tror jag håller på att bli kär. I pennor. Fick ju Copics när jag fyllde år men hade tyvärr missat blender i beställningen. I måndags fick jag äntligen blender också och har nu testat ett par gånger på allvar. Har sällan varit så frustrerad som i början! Tekniken är ju något helt nytt för mig och påminner inte ett dugg om hur det är att måla med vattenbaserad färg och pensel. Min familj har fått lyssna på många "men, vad f-n", "det går inte" och "jag kan bara inte". Till slut lossnade det i alla fall lite och nu börjar det bli liiiite bättre:
.

.
Det är svårt som attan men har jag i alla fall kommit så långt att jag sparat dessa motiv, alla tidigare försök har slängts i papperskorgen med ilskna rörelser. Nu har det dock börjat bli helt förbaskat roligt! Man blir ju helt biten och vill bara färglägga hela tiden. Fattar inte hur jag ska hinna göra kort för jag vill bara måla och måla!
.
Ett annat problem som jag anade redan innan har också dykt upp.....jag vill ha ALLA nyanser! Man skulle ju kunna tro att drygt 40 olika skulle räcka långt men jag vill MEEER!
.
Näe, nu måste jag försöka få ihop ett kort som min kollega beställt.
.
Hörs snart igen....
.
=o) Muffin